GIVING OUT GIVING IN

Hej kära ni!
Resan hem gick utan några större problem. Första planet var försenat så jag lämnade inte Frankrike förrän halv 2 ungefär. Jag var lite rädd först men det gick över. Jag tänkte på flyolyckor och d;d och elände och föreställde mig hela tiden worst case scenario. Lyssnade på Bright eyes - at the bottom of everything och tänkte på LOST och Hudson river incidenten och det stackars polska presidentparet. Det är så konstigt hur man fungerar. När var jag liten var jag inte alls rädd men nu är jag rädd för nästan allt.

Hur som helst, jag är hemma.
Jag har jättejättefina dagar och jag har pirr i magen.
Mamma, pappa och bror kom och hämtade upp mig på Skavsta och vi åkte hem till huset för att äta middag. Ingenting kändes konstigt och det kändes inte som om jag varit borta över huvud taget. Bror gick iväg för ett fotojobb och jag satt kvar och hade det fint i ett par timmar. Mötte upp bror och gick till tellus för att ta en öl. Det spelades 90-talshits och allt kändes lite som en tidsmaskin men var fint ändå. Allt var som vanligt. Jag skämdes, kramades med folk, drack min öl och tittade på folk.

Lördagen blev så himla fin. Karro och Anny bjöd på världsgod middag hemma hos Anny och vi satt och pratade om livet och drack vin hela kvällen. Vid 1 gick vi till puben för att ta en öl innan stängning. Puben på lördagkvällar är en historia för sig som jag inte ens orkar gå in på. Det ligger något tragiskt över hela stället men vi hade det ändå fantastiskt.

Igår vaknade jag, trots bakfylla, tidigt. Jag gick en lång promenix och tittade på alla mina finaste ställen som jag har saknat. Det är fint med lite riktig vår, som man är van vid. Jag mötte Karro på stan och vi shoppade och drack kaffe i ett par timmar. Jag gick hem och åt mat och när jag var klar gick jag ännu en promenix för att hälsa på Lisa som också kommit hem för att hälsa på. Himla fint.
Under kvällen gick jag till bror för att titta på lägenheten och kika på film. Fantastiskt fint att träffa lillebroren och Irma igen.

Idag ska jag plugga och ser får jag se.
Det är så himla fint att vara hemma en sväng men jag saknar er i huset! Är idag ensam på riktigt för första gången på tre månader. Jag är redan rastlös så att det kryper i kroppen.
peace