Om medfödda skillz

Idag har jag gjort lite för mycket. Lite för mycket samtidigt för mitt eget bästa. Ett projekt i taget räcker nämligen inte för fröken. Jag har rensat och sorterat i skåp, rullat in glas koppar och tallrikar i tidningspapper och packat ner allting i flyttkartonger, jag har tvättat och slängt kläder, sorterat skor, vikt och planerat, jag har flyttstädat två stora skåp, städat kylskåpet, sytt ett par vantar, slängt helt sjukt många gamla tomma spritflaskor, sytt in en klänning och kollat på reprisen av Kristallen.

Det har blivit lite som i barnboken Alfons, när Alfons pappa är lite stressad och glassen hamnar i garderoben och kalsongerna i frysen. Jag kom på mig själv med att ha trycksvärta från tidningarna i hela ansiktet efter att ha sprungit fram och tillbaka till källaren under flera timmar. Jag har på riktigt sett ut som en sotare hela dagen. Grannarna måste verkligen ha skrattat bakom min rygg. Grannarna mitt emot framför allt eftersom jag även har varit halvnaken större delen av dagen.

Ibland förstår jag inte hur jag lyckas. Medfödda skillz i guess. För tillfället är jag så fruktansvärt uppe i varv att jag helt seriöst överväger en promenad i regnet för att chilla ner.
peace