Om sömnen och dagarna som är som vår

Idag har jag trotsat sömnen och tagit mig upp innan 12! Klockan ringde vid 9 och jag snoozade en halvtimma innan jag klättrade in i duschen, utvecklingsstört trött. Jag duschade varmt och länge och jag fortfarande ungefär lika utvecklingsstört trött men det gör inte så mycket. Idag har jag tid att vara trött eftersom jag har gått upp "så tidigt".
Solen lyser in genom balkongfönstret och uppfyller hela lägenheten, jag glider omkring i raggsockor och dricker kaffe, katten jagar solkatter och G sover i sovrummet. Allt är lugnt och jag mår ganska bra.

Gårdagen blev också rätt bra. Jag var hemma hos mama och papa och träffade syster och bror och gänget. Det var fint. Jag och bror började bråka som vanligt men det är ok för att jag vet att varken han eller jag ens kommer ihåg vad det var vi började bråka om. Han är bara en jävla mästare på att vara irriterande och störd. Jag också så jag antar att det är okej.
Eller jag kanske är bäst förresten.

peace