Om mig och mina kalla händer

fiiifaaaan, någonting är fel i kroppen. Jag började må illa för en stund sen och kan liksom inte riktigt sluta tänka på det. Händerna och fötterna är iskalla och jag kan verkligen inte koncentrera mig på allting jag borde göra. Jag har ungefär lika mycket plugg kvar som igår. Ju fler dagar som går desto fler uppgifter läggs på.
Jag orkar inte. Jag blir stressad och blockar. Har försökt ringa Gustav kanske hundra gånger men telefonjäveln fungerar ju inte. och jag mår illa.
Ännu mer ointressant läsning för alla mina trogna. Men jag vet inte om jag bryr mig, jag vet inte om det är någon som gör egentligen när jag tänker efter.
Bitterfittan strikes back.
Sa jag att jag mår illa?

Igår innan vi gick och sov ställde jag klockan eftersom jag tänkte att det fan får vara nog med sovandet. Klockan ringde vid nio och jag blev så förbannad att jag stängde av mobilen och vaknade inte förrän tio över tolv.
Äkta sleeping skillzzzzzz.

Hela dagen har varit värsta faildagen. Jag gjorde värsta fina salladen med rivna morötter och gurka och gjorde en avinäcklig dressing till som jag hällde över. Det förstörde allting. Kaffet har blivit kallt och uppvärmt igen under hela dagen. Det har också förstört allting.

Ikväll skulle jag ha dragit ut med Angelica och Christian och fotat egentligen men eftersom jag har en gnutta cp och utvecklingsstördhet för tillfället och inte har pluggat så går det inte.

Jag har inte ens varit och handlat eller diskat som jag lovat eftersom det lätt är min tur. Jag håller på att faila som hemmafru också, noooooooooooooooooooooooooes.

Allting har liksom stått stilla hela dagen. Jag har knappt gjort någonting vettigt alls men ändå har klockan blivit halv 8 snart. Jag fattar verkligen inte hur jag lyckas.

Jag saknar några olika personer och det finns många personer jag skulle vilja upphöja men det är så svårt när det inte finns någon tid. Jag känner mig lite splittrad och lika förvirrad som jag antar att detta inlägget har blivit. Jag har hundra tankar men ingenting som riktigt fastnar. Jag håller kvar vid en tanke antingen i en halv sekund eller i flera timmar. Det suger lite eftersom det gör att jag antingen stressar runt svinmycket i lägenheten utan att egentligen göra någonting, glömma bort saker halvvägs och ha hjärtklappning, eller att jag bara blir sittande här med illamående och kalla fötter, stirrandes.

Så jävla smart av mig att inleda alla inlägg med hur mycket jag har att göra i skolan. Jag sätter en femma (typ alla pengar jag har) på att ingen ändå orkar läsa om det, dag ut och dag in. Men egentligen spelar det ingen roll. Det är inte därför jag hänger här.

Nu ger jag upp och går och lägger mig.

Jag hoppas att ni är glada nu när jag har tagit bort den där jobbiga reklamen i början av bloggen. Jag har nämligen fått vissa klagomål.

peace