Om sömn och att vara vaken

Jag trycker tyst på tangenterna. G sover vid min sida och jag konstaterar ännu en gång att han har dom längsta ögonfransarna jag någonsin sett. Katten sover i sin fåtölj. Jag försöker att inte väcka någon av dom eftersom G börjar jobba om ca 6 timmar och katten vill ligga med en katt-tjej och börjar jama svinhögt om han vaknar på natten. Annars sover han som ett barn.

Idag hände en rätt hemsk men kul grej.
Jag hade precis kissat, reste mig från toaletten för att spola, och rätt var det är ser jag katten i ögonvrån komma flygande i luften påväg rakt mot toaletten.
Självklart landar han med svansen och bakbenen i toaletten. Jag skriker, katten flyr, jag jagar honom i badrummet och får till slut ner honom i badkarer för en dusch. Det gick faktiskt förvånansvärt bra.
Varför anföll han toaletten från första början? Jag fattar inte. Detta verkar dock vara någonting alla katter gör någon gång, men aldrig gör om.

Jag tycker om att vara vaken när alla andra sover. Det är fint. Det är skönt att känna att jag faktiskt inte behöver. Jag kan ligga här hela natten och kolla på chick flicks, dricka te och kramas med en sovande karl utan att få panik över att jag kommer att dööööö på jobbet/plugget/whatever imorgon.

HAHAHA GUSTAV SPELADE PRECIS GITARR I SÖMNEN!
DI TI TI NI NI DI TI

HAHA ÅÅÅÅH, nu frågade han om jag hade glömt bort han vampyrsnubben.
Vi tittade precis på True Blood innan han somnade.
Vi hörs imorgon, nu ska jag kramas.

peace